Tänder och munhåla

ODONTOLOGI  - läran om tänderna och deras sjukdomar-

~Anatomi och fysiologi~

Karnivor eller herbivor

Tanduppsättning och uppbyggnad varierar med födan. T.ex. om djuret är i behov att finfördela födan och fodrets slitage på tänderna. Herbivorer (växtätare) har en liten munöppning , stora tuggrörelser, finfördelar födan och äter ofta, t.ex. häst, kanin och idisslare. Karnivorer (köttätare) har stor munöppning, vassa tänder och sväljer stora bitar, t.ex. hund, katt och iller. Som ni säkert förstår så ser ju tänderna olika ut hos en häst och en hund. 

Munhålan - används till att: 

• Fånga födan
• Transportera
• Fördela

Gommen, (lat. palatum), består utav små veck (lat. rugae), hos katt finns även små taggar på vecken. En hund och en katts tunga är även den olik, en hund har en mer len och slät tunga medan en katt har en sträv. 

Tungan består utav muskler. De inre muskelfibrerna ligger korsade över varandra i flera riktningar. Detta gör tungan flexibel och lättmanövrerad. Speciellt idisslares tunga är flexibel och till stor hjälp vid fågandet av födan. Kanske har du sett hur en ko fångar grästuvor från marken? I alla fall, på den dorsala ytan av tungan finns olika typer av papiller. Vissa papiller har en mekanisk funktion, t.ex. hjälpa till vid pälsvård (pälstvätt), förflyttning utav föda ned i svalget. Vissa specialliserade papiller innehåller smaklökar, som gör det möjligt för djuret att uppleva en mängd olika smakupplevelser. Förutom att känna av smaken har tungan enhel del med never, detta gör att djuret med tungan kan känna av tryck, smärta och temperatur. Tungan är dessutom försedd med blod. De ytliga positioneringarna (placeringarna) av dessa blodkärl, speciellt hos hund medför ytterliggare en funktion, den termoreglering som sker genom flämtning.

Det är normalt att munhålan innehåller rikligt med bakterier. Det är bra blodförsörjning i tandköttet (lat. gingiva) vilket gör att det läker snabbt. Munhålan fungerar som ett bra skydd mot infektioner. 

• Smörjer födan (underlättar sväljning)
• Skyddar (transporterar bort bakterier)
• Deltar i immunförsvaret (innehåller immunoglobuliner)
• Basal sekretion och reflex 
• Innehåller mineralsalter (bildas tandsten)

Den synliga delen på tanden kallas för kronan, utformningen på tanden är beroende utav vilken uppgift den ska ha. Underdelen på tanden kallas för rot och den fäster i tandköttet och käkbenet. Tanden består utav tre lager, det yttersta lagret kallas för emalj och är kroppens hårdaste vävnad. Under det lagret finns tandbenet, som kallas dentin. Under tandbenet (dentinet) finns pulpan som är försedd med blodkärl och nerver via rötter. Rötterna är klädda med tandcement som gjuter fast tänderna i paradontalfibrerna för att hålla tanden på plats i käkbenet. 

Bild kommer!!

Pulpa - Bindväv, kärl och nerver  (Bild kommer) 

Tandens stödjevävnader (paradontiet): 

• Tandkött (lat. Gingiva)
• Paradontalligament
• Rotcement
• Käkben

• Eruption - Betyder att tänder bryter fram. 
• Mjölktänder - oftast efter födseln. 
• Exfoliation -  Betyder att mjölktänderna fälls.
• Permanenta tänder - erupterar. 
• Tandväxling - betyder att det finns blandad uppsättning utav tänder. 

• ‡Incisiver (l. incisere = skära) 
• ‡Canintand av hundsläktet Canis ‡ 
• Premolarer – före molarer ‡ 
• Molarer (l. molare = mala) 

Mjölktänder benäms 5-6-7-8  

Kanin och hardjur (lagomorpha): 

• Gräsätare!
• Opigmenterade incisiver 
• "Extra" incisiver palatinalt 
• Tänder växer hela livet = hypsodont aradikulära, långa kronor, saknar äkta rötter. 
• Tänderna växer ungefär 2mm / vecka.