Proteiner

Protein är energigivande näringsämne och består av stora komplexa molekyler av 100-tals upp till 1000-tals aminosyror. Ett protein framställs alltså genom att binda ihop aminosyror till en lång kedja. Kedjan bildar sedan en tredimensionell struktur. Trotts att det finns 100-tals olika aminosyror använder man endast 21 i djurproteiner. De tjugioen aminosyror som används kan arrangras i vilken ordning som helst. Det ger en nästan oändig många naturligt förekommande proteiner som var och en har sina egna karakteriska egenskaper (t.ex. proteiner i muskler, hormoner, antikroppar, hår eller hud).

Många aminosyror i kroppen kan syntetiseras från andra, men det förekommer aminosyror som inte kan syntetiseras i tillräcklig utsträckning och då måste de tillföras i fodret. De kallas för essentiella aminosyror. Taurin är ett exempel på aminosyra hos katt som är essentiellt, hos hund är den dock inte essentiell. Exempel på en aminosyra som är essentiell hos både hund  och katt är istället lysin.  

Proteiners funktion

De är de essentiella byggstenarna för kroppens alla vävnader och organ inkl:

1. Antikroppar (produceras av immunsystemets lymfocyter),
2. Hormoner (östrogen, insulin m.m),
3. Enzymer,
4. Blodproteiner (hemaglobin, albumin, globuliner och transferrin),
5. Hud, hår och naglar (keratin),
6. Brosk, senor och ligament (kollagen och elastan),
7. Muskler (aktin och myosin).

• Proteiner har en strukturell roll i alla cellväggar. De behövs för all vävnadstillväxt, reperation och förnyelse.
• Finns det mer protein tillgängligt än vad som behövs som byggstenar kan proteinerna också användas som energikälla.

Övrigt: Katter har ett högre total behov av proteiner än hundar. Det beror på att katter använder proteiner till att producera energi oavsett om det finns tillräckligt med proteiner tillgängt som byggstenar för förnyelse i kosten. Detta kan resultera i hälsoproblem om katten svälter eller inte får tillräckligt att äta (speciellt vid sjukdomar då proteiner används till energi istället för att användas till läkning). 

Proteiners kvalité 

Kvaliten på proteinerna bestäms av dess biologiska värde (BV). Ett protein har högt biologisktvärde om det tillahandahåller de essentiella aminosyrorna (EAA) i mängder som; 1. motsvarar ett djurs behov av de och  2. när det mesta absorberas och begålls (dvs har hög smältbarhet).

Ett kostprotein som har högt BV är vanligtvis dyrare, men djuret behöver mindre av det än av ett protein med lägre BV (eftersom de aminosyror som har högre BV lättare och mer effektivt tas upp).

Övrigt: Ägg spjälkas lätt i tarmen och matchar de flesta djurs behov. Ägg har därför tilldelats det bilogiska värdet 100. 

Matspjälkning (Digestion) av proteiner

Spjälkningen av dietära proteiner sker i flera steg.

1. Proteinerna bryts först ned i matsäcken (med hjälp av pepsin och saltsyra) till mindre frahmenst som består av många aminosyror (polypeptider).
2. Nästa steg sker i tunntarmen där polypeptiderna bryts ner till aminosyror (med hjälp av enzymer som bukspottkörteln och celler som beklär tunntarmen producerat) som sedan kan absorberas genom tarmväggen.
3. Nästa steg i processen är absorptionen av aminosyrorna till blodet för transport till levern (aminosyrorna transporteras via blodflödet från tunntarmen via portvenen till levern).  
4. Sista steget är syntesen och den sker i levern (syntes av vävnadsproteiner, enzymer, hormoner, albumin osv). Överskottet används som energi.

• Trotts att ett foder som innehåller höga halter av proteiner ges så kan överskott av proteiner inte lagras i kroppen.
• Om kroppen behöver mer aminosyror än vad som finns tillgängligt i fodret så bryter kroppen i första hand ned muskelvävnad och sedan övriga organs vävnad. Denna nedbrytning av proteiner leder till produktion av ammoniak, vilket är toxiskt (giftigt) för kroppens celler. Ammoniak omvandlas sedan i levern till urea som är mindre toxiskt och som utsöndras i urinen.

Övrigt: Uppbyggnas av nytt protein kallas för proteinanabolism och nedbrytningen kallas för proteinkatabolism.