Mineraler
Mineraler är näringsämne som inte ger någon energi men som är essentiella för hälsan. Mineral är en term som brukar användas för att beskriva fodrets alla oorganiska element. Mineraler delas in i makromineraler och mikromineraler. Det behövs en större mängd makromineraler i fodret än mikromineraler.
- Det finns sju makromineraler: Fosfor, natrium, kalcium, svavel, klorid, kalium och magnesium.
- Det finns över elva mikromineraler: ex. järn, zink, koppar, selen, jod, krom, fluor, kobolt, molybden, bor och mangan.
Mineralers funktion
Mineraler behövs bl.a. för att upprätthålla skelettets struktur (kalcium, fosfor, magnesium), syra-basbalansen och vätskebalansen (kalium, natrium, klorid), muskelkontraktion (kalcium, magnesium, kalium), fortledning av nervimpulser (kalium, magnesium) och cellfunktion (samtliga mineraler).
Matspjälkning (digestion) av mineraler
Det sker en stor mängd interaktioner mellan mineraler. De flesta är antagonistiska vilket innebär att närvaron av ett mineral minskar transporten av eller minskar den biologiska effekten av ett annat. Det kan också ske genom synergistiska vilket betyder att båda mineralerna verkar på ett varandra stödjande sätt genom att antingen spara på eller ersätta det ena med det andra eller båda tillsammans stärker en biologisk funktion.
Inbördes interaktioner sker i fodret under beredningen, i digestionskanalen, i samband med transport, på vävnadsnivå och i utsöndringskanalen. Det finns fler faktorer som avgör hur väl ett mineral absorberas ex. mineralets kemiska form, djurets ålder och kön, mängderna och proportionerna av övriga dietära komponenter som inverkar på mineralet, mineralintag (beroende på behov/kroppens lager), omgivningsfaktorer och övriga näringsfaktorer ex. fodrets fiberinnehåll.