Kroppsvätska

Cirka två tredjedelar av kroppen består av vatten. Detta varierar mellan olika arter och påverkas dels av djurets ålder, yngre djur har en större andel vatten än äldre djur och dels av hur fet eller tunt djuret är. Tunnare djur har en högre andel vatten än fetare djur.

Ungefär 60% av kroppsvikten består av vatten där ungefär två tredjedelar är den intracellulära vätskan och en tredjedel är extracellulär vätska. Intracellulär vätska är vätska som finns i kroppens enskilda celler. Extracellulär vätska är vätskan som finns utanför cellerna. Den extracellulära vätskan omfattar:

• Interstitiell vätska (vätska som finns runt cellerna) - ungefär tre fjärdedelar av den totala extracellulär vätskan.
• Plasma - ungefär en fjärdedel av den totala extracellulär vätska.
• Trancellulär vätska (såsom lymfatisk vätska, synovial-vätska och cerebrospinalvätska) - mycket liten mängd extracellulär vätska.

Vätskevolymen i kroppen hålls inom en konstant gräns genom att kontrollera mängden som intas och mängden som utsöndras. Termen homeostas beskriver den metod som används av kroppen för att upprätthålla detta konstanta tillstånd. Vatteninnehåll, kroppstemperatur och elektrolytinnehåll upprätthålls alla av homeostas.

Vätska tas in i kroppen via mat och vatten. Vatten produceras också genom nedbrytning av foder: detta är en viktig källa till vatten för många arter som lever i torra områden. Vätska förloras från kroppen via urinvägarna, mag-tarmkanalen, andning och svettning.

Elektrolyer: Vätskan som finns i kroppen består inte bara av vatten, utan den består även av mineraler som är upplösta i vatten (lösningar). Elektrolyter är lösningar som innehåller fria joner (såsom natrium, kalium och klorid), dessa leder elektricitet och är antingen positivt eller negativt laddade. Joner med en positiv laddning kallas katjoner medan joner med negativ laddning kallas anjoner. Det är antalet närvarande elektrolyter som bestämmer koncentrationen på lösningen. Ju högre nivå av elektrolyter, desto större är koncentrationen.