Introduktion
Mag- och tarmkanalen består av matstrupe, magsäck, tunntarm, tjocktarm och ändtarm. Störningar eller sjukdomar som påverkar dessa organ kan leda till uppstötningar, kräkningar och diarréer.
Uppstötning
Kräkning (lat. Emesis)
Vad är det?
En kraftfull magtömning där maginnehållet stöts ut genom munnen. Detta sker genom kväljningar och buksammandragningar. Oftast visar djuret tecken på magont, rastlöshet, ökad salivering eller genom slickar sig om läpparna. Det är ett vanligt kliniskt tecken på många tillstånd eftersom det är en försvarsmekanism som hjälper kroppen att eliminera gifter ämnen från kroppen.
Kräkning delas in i akut och kronisk och är beroende av hur snabbt symtom kom och dess varaktighet. Djuret kan förlora stora mängder vätska och bli uttorkad om djuret inte får i sig vätska.
Vad händer i kroppen?
Receptorer i hjärnan utlöses vid närvaro av vissa gifter eller när normala nivåer av olika substanser som finns i kroppen överskrids. Signaler skickas och bukmuskulaturen börjar att arbeta.
Vanliga orsaker:
Det finns många anledningar till att djuret kräks. Nedan följer några vanliga anledningar.
Mag- och tarmkanalen;
- Ätit något olämpligt,
- Smittoämnen, virus t.ex. parvovirus, bakteriell t.ex. salmonella, parasit t.ex. ringorm.
- Främmande föremål (lat. Corp al),
- Magkatarr,
- Magsår,
- Pylorusstenos (förträngning av nedre magmunnen),
- Neoplasi.
Systemiska sjukdomar;
- Urinförgiftning (lat. Uremi) pga njursjukdom eller hinder i urinvägarna,
- Leversvikt,
- Livermoderinflammation (lat. Pyometra),
- Bukspottkörtelinflammation (lat. Pankreatit),
- Bukhinneinflammation (lat. Peritonit).
Ämnesomsättnings-/endokrina sjukdomar;
- Ketoacidos (diabetes) – akut insulinbrist,
- Hyperkalcemi – ökad kalciumnivå i blodet,
- Addisons sjukdom.
Läkemedel/gifter;
- NSAID preparat,
- Kemoterapi,
- Förgiftning av tungmetaller,
- Förgiftning av insektsmedel (t.ex. medel innehållande organfosfat),
- Förgiftning av ogräsmedel (t.ex. medel innehållande klorater).
När kan veterinär behöva kontaktas?
- Om allmäntillståndet är påverkat (slö, feber och uttorkning),
- Vid blodkräkning (lat. Hematemes),
- Om du misstänker att djuret svalt ett föremål,
- Om djuret inte får behålla vatten,
- Alltid om du är osäker eller om symtom drastiskt förvärras!
Allmänna råd:
När ditt djur kräks är det viktigt att notera mängden och frekvensen dvs hur mycket och hur ofta det sker. Det är också bra att examinera mag-tarminnehållet som kräkts upp för att se om det innehåller andra saker än mat och galla t.ex. blod eller något okänt föremål. Vid blodkräkning (lat. Hematemes) ska veterinär alltid kontaktas.
Kräks djuret rikligt och ofta kan det vara väldigt utmattande och smärtsamt för djuret. Det är bra om man håller djuret rent från kräk och att man försiktigt tvättar bort överbliven kräk runt munnen.
Om ditt djur verkar piggt i övrigt och får behålla vätska är symtomen ganska lindriga. Då kan du låta hunden fasta och vila mage och tarmar i 12 timmar, vatten ska erbjudas. Sen kan du börja att ge skonkost i små portioner.
Exempel på fodergivning vid kräkning
Dag 1: Små mängder kost 3–4 gånger. Totala mängden borde vara så att 25–50% av det normala kilokaloribehovet täcks.
Dag 2: Erbjud små mängder frekvent så att 50–75% av det normala kilokaloribehovet täcks.
Dag 3–6: Erbjud små mängder frekvent, så att 100% av det normala kilokaloribehovet täcks.
Dag 7–14: Introducera normalt foder med skonkosten.
Kommentar:
Kräkningar kan orsaka allvarliga elektrolytstörningar och ofta behövs understödjande behandling i form av intravenös (i.v) dropp.
Reviderad: 20190516
Kräkning & diarré
Tänkbara orsaker:
Om magen och/eller tarmarna blivit irriterade eller inflammerade av någon orsak så kan kräkning och diarré uppstå. Vanliga orsaker är virus (kan likställas som om vi människor får magsjuka) eller om djuret ätit något olämpligt (kan likställas som om vi människor får matförgiftning). Det kan också bero på att djuret svalt något som orsakat stopp i tarmen, vissa sorter av inälvsparasiter, förgiftningar, infektion av parvovirus, inflammation i bukspottkörteln, snabba foderbyten, biverkning från medicinering eller p.g.a. någon inflammatorisk mag-tarmsjukdom (kan likställas med människans IBD – irriterad tarm). En del djur blir också dåliga i magen vid stress.
Man brukar sällan i slutändan veta vad som är orsaken till djurets akuta kräkningar och diarréer. Man behandlar symtomatiskt dvs med snälla bakterier, skonsam kost, ev. dropp, illamåendedämpande medicin och smärtlindring (om behov finns). Beroende på vilka symtom som visas kan det bli aktuellt med blodprov, röntgen eller ultraljud. Om man inte hittar någon uppenbar orsak och djuret blir bra av den symtomatiska behandlingen så brukar man inte gå vidare med undersökningarna (blir kostsamt och om djuret ändå blivit friskt finns ingen anledning). Om djuret däremot får återkommande problem eller inte svarar på behandlingen behöver man reda ut problemen.
När krävs veterinärvård?
- Om djuret har blod i diarrén eller kräkningen,
- Om djuret är väldigt trött,
- Om djuret inte kan behålla vatten,
- Om djuret inte vill dricka eller äta alls,
- Om man vet att djuret svalt något som skulle kunna orsaka stopp i tarmen,
- Om djuret kräks flera gånger i timmen eller om djuret kräks trotts svält,
- Om djuret verkar ha ont i magen eller om magen är svullen,
- Om djuret inte mår bra trotts behandling med skonkost och snälla bakterier i 4 dagar hemma (unga och äldre djur bör söka hjälp tidigare – kontakta vet. För råd, om du har ett ungt eller gammalt djur).
Obs! Kontakta alltid veterinär om du är osäker!
Egenvård (de fall där veterinärvård inte verkar behövas)
Om djuret är pigg, glad och uppför sig som vanligt samt inte har blod i diarrén eller kräkningarna så kan man oftast påbörja behandlingen hemma.
- Om hunden har kräkts så kan man svälta den i upp till ca 12 timmar (små hundar och valpar ska inte svältas så länge – stor risk för att de får farligt låga nivåer blodsocker). Vatten ska alltid finnas.
- Ge skonsam kost i små portioner. Antingen köper man en färdig specialdiet hos veterinären eller så kokar man vit fisk eller kyckling och delar i små bitar. Hunden kan även äta kokt ris och potatis. Utfodringsschema kan t.ex. se ut som följande: Dag 1: 50% av dygnsransonen fördelat på 7 måltider. Dag 2-3: 75% av dygnsransonen fördelat på 5-6 måltider. Därefter kan man ge 100% fördelat på 3-4 måltider. När djuret varit bra i magen i ett par dagar kan man gå över till vanlig mat igen.
- Ge tillskott med snälla bakterier (mjölksyrebakterier)- dosering enligt anvisningarna på förpackningen,
- Hunden ska ta det lugnare, korta koppelpromenader, undvika lek och bus. Den får absolut inte träffa andra hundar så länge den är dålig i magen.