Kolhydrater

 

Kolhydrater är energigivande näringsämnen och är ett gemensamt namn för sockerarter (sackarider) och kedjor (polymerer) av sånna. Även stärkelse och kostfibrer räknas som kolhydrater.

Kolhydrater består av grundämnena: kol,väte och syre.

Man brukar dela in kolhydrater i:

  1. Enkla sockerarter (monosackarider- t.ex. glukos), mono = en; sackarid = socker. (Disackarider- t.ex. laktos), består av två sockerenheter, di = två.
 
  1. Oligosackarider – (3-9 sockerenheter – t.ex. raffinos), innehåller de fruktos kallas de fruktooligosackarider (FOS), oligo = få.
 
  1. Polysackarider – (stärkelse t.ex. amylos, glykogen), (fibrer t.ex. cellulosa, pektiner), poly = många. Polysackarider kallas för komplexa kolhydrater och definieras utifrån smältbarheten.  

 

Stärkelsens och enkla kolhydraters funktion

Djurkropparna använder fodrets stärkelser och enkla kolhydrater som en glukoskälla. De har flera funktioner;

  1. Ger energi,
  2. Kan fungera som byggstenar för andra näringsämnen (t.ex. vissa aminosyror, vitamin C och laktos),
  3. Producerar värme när de metaboliseras till energi,
  4. Fungerar som energilager i form av fetter eller glykogen.

 

Fibrers funktion

De har två huvuduppgifter;

  1. Att upprätthålla tjocktarmens hälsa (t.ex. genom att förse celler med bränsle),
  2. Att befrämja och reglera tarmens normala funktion.

Fibrer ökar på tarminnehållets massa och vattenhalt, vilket betyder att fibrerna hjälper till att förebygga både diarré och förstoppning. Obs! Djur med förstoppning måste dricka mycket vatten för att fibrerna skall kunna verka.

 

Matspjälkning (digestion) av stärkelser och enkla sockerarter

Digestionen av enkla sockerarter och stärkelser sker i hela mag- och tarmkanalen.

  1. Det börjar med mekaniska processer – sönderdelning i munnen,
  2.  sen övergår det till enzymiska processer- i magsäcken med hjälp av magsafterna (saltsyra, magsyra m.m.) här sker en obetydlig digestion av kolhydraterna. I tunntarmen däremot sker den mesta av kolhydraternas digestion genom enzymer.
  3. Sista processen är den mikrobiella, den sker i tjocktarmen med hjälp av tarmmikrober (bakterier) som producerar enzymer, här producerar också energi genom fermentering (jäsning) av fibrer.  

 

Matspjälkning (digestion) av fibrer

Fermentering är den process då kolhydrater bryts ner i en omgivning med lite eller inget syre alls. Det sker på ett sådant sätt att energi produceras. Bakterier (mikrober) i tjocktarmen kallas för anaerober (an= utan) för att de kan leva utan syre. För att överleva måste de producera energi och då måste de använda sig av fermentering. Bakterierna (mikroberna) använder endast en del av den energin som blir producerad vid fermenteringen och resten kan då cellerna i tarmslemhinnan ta del av.