21.05.2016 16:26
KARDIOLOGI
Funktion/Uppgifter:
Hjärtat har flera funktioner och uppgifter i kroppen, nedan är några av dessa:
- Vara en del av kroppens immunförsvar.
- Förse kroppens celler med näring
- Föra bort avfall som bildats vid ämnesomsättningen
- Hjälpa till att hålla kroppstemperaturen
- Sprida olika hormoner och signalsubstanser
- Transportera syre från lungorna till vävnader och ta med sig koldioxid från vävnaderna tillbaka till lungorna
Man kan säga att hjärtart fungerar som en pump i kroppen. Hjärtats sammandragningar pumpar blodet runt i blodkärlen. Pumpkraften orsakar ett tryck i blodkärlen och det är detta man kallar för blodtryck.
Läge
Hjärtat är beläget i mitten av bröstkorgen i mediastinum, utrymmet mellan lungorna. Mediastinum avgränsas av bröstkorgen kranialt. Diafragman kaudalt, bröstbenet ventralt och ryggraden dorsalt. Förutom hjärtat innehåller mediastium också blodkärl, bröstkorgs delen av luftstrupen och matstrupen, brässen hos unga djur samt lymknutar och never.
Hjärtsäcken
Hjärtat är inslagen i en fibrössäck som kallas perikardium (hjärtsäcken). Perikardiumet är uppdelat i två delar; den fibrösa säcken och den serösa perikardium. Hjärtsäcken är lite lös så att hjärtat kan slå innuti. Men hjärtsäcken är inte elastisk så den kan inte tänja sig om hjärtat blir onormalt förstorat.
Det serösa perikardiumet består utav två membran. Ett slätt, fuktigt seröst membran som kallas parietalskiktet, innanför detta skikt finns det andra membranet som kallas viscerala skiktet och detta skikt ligger direkt på ytan av hjärtat. Det perikardiala utrymmet är området mellan de två serösa membranen. Det är fyllt med perikardial vätska som smörjer de två membranen för att motverka friktion när de gnuggas emot varandra under sammandragningar och avslappningar av hjärtmuskeln.
Uppbyggnad
Hjärtat är uppbyggt utav en sorts tvärstrimmig muskulatur som heter hjärtmuskulatur. Denna muskulatur kan inte styras utav viljan som andra tvärstrimmiga muskler. Muskulaturen är uthållig och vilar endast mellan slagen. Hjärtats muskelceller är betydligt mindre än andra tvärstrimmiga muskelceller och de har bara en kärna, som är centralt belägen utav cellen. Hjärtmuskelcellerna är förgrenade och bildar nätverk. Fästpunkterna kallas för glansstrimmor (intercalated disk). Detta nätverk gör att impulsen från en muskelcell snabbare når en annan cell, och hjärtat dras samman.
Hjärtat har fyra hålrum, de består utav 2 förmak (atria) och 2 kamrar (ventriklar). Förmaken tar emot blod. Det vänstra tar emot blod som blivit syresatt i lungorna medan det högra tar emot blod som kommer tillbaka från kroppen. Kamrarna pumpar blodet vidare, vänster kammare pumpar det syrerika blodet ut i kroppen via aorta (stora kroppspulsådern). Detta kallas det stora kretsloppet. Höger kammare pumpar det syrefattiga blodet till lungorna för syresättning och kallas det lilla kretsloppet.
Hjärtat består även utav klaffar, det finns egentligen två olika typer av klaffar: fickklaffar och segelklaffar.
Fickklaffarna är placerade mellan hjärta och artärerna, det finns två stycken aortaklaffen och pulmonalisklaffen.
Segelklaffara är placerade mellan förmaken och kamrarna. Gemensamt för dessa klaffar är att de bara kan öppnas i en riktning och stängs automatiskt när blodet vänder.
Hjärtats retledningssystem
Hjärtats sammandragningar styrs av ett retledningssystem. Det är små elektriska signaler som skickas ut till hjärtmuskeln. Signalerna skapar sammandragningar av hjärtmuskeln som i sin tur pressar blodet mellan förmaken, kamrarna och ut i artärerna.
Det är sinusknutan (SA-knutan) som sätter igång hjärtslagen. Sinusknutan är belägen i den övre delen av höger förmak och består utav specialiserade hjärtmuskelceller som har en så kallad pacemakerpotential. Från Sinusknutan kommer impulser gå genom förmaken och kontrahera muskeln. Vid övergången mellan höger förmak och kammare finns en annan grupp specialiserade muskelceller som kallas atrioventrikulärknutan (AV-knutan), impulsen kommer här att uppehållas för att ge förmaken möjlighet att fullständigt tömmas ner i hjärtats kamrar. De mesta av blodet rinner ner av sig själv men det som inte gör det kommer att tryckas in av förmakskontraktionen. Från AV-knutan kommer impulsen att spridas ner till Hissbunten, därifrån kommer impulsen delas upp i en höger respektive vänster skänkel och vidare till purkinjefibrerna som för impulsen vidare till vänster och höger kammare och kontraherar hjärtmuskeln.
Impulsen (som SA-knutan startat) når snabbt hela hjärtat och leder till en sammandragning, ett härtslag. Innan nästa hjärtslag vilar hjärtat lite.
Hjärtats arbetssätt
Hjärtat växlar mellan två olika tillstånd som kallas diastole och systole. Diastole innebär att det vilar, medan systole innebär att det dras samman. Båda hjärthalvorna arbetar synkroniserat. Detta innebär att båda halvorna vilar respektive pumpar samtidigt.
Under diastole fylls hjärtat (kammare) med blod. De tryckkänsliga AV-klaffarna (atrioventrikulärklaffarna) mellan förmak och kammare öppnas (pga tryckskillnad), klaffarna ut från kamrarna är stängda. Under systole kontraheras (sammandras) höger och vänster föramak vilket gör att kammartrycket överstiger trycket i aorta och lungartären. Detta gör att lungartärklaffen och aortaklaffen öppnas och blodet pumpas ut, blodet från höger kammare pumpas ut tilllungorna via lungartären för att syresättas, medan blodet från vänster kammare pumpas ut i kroppen via aorta. Klaffarna mellan kammare och förmak stängs för att förhindra att blodet rinner tillbaka. Nu hörs första hjärttonen om man lyssnar med stetoskop. När kamrarna är tömda stängs klaffarna och man hör andra hjärttonen. Sen fylls hjärtart igen och hela förloppet upprepas.
Blodtillförsel till hjärtat
Likt alla levande vävnader så behöver hjärtats celler näring och syre fört till sig och avfallsmaterial bortfört. Det är kransartärer och kransvener som är ansvariga för detta. Kransartärerna förgrenar sig vid aorta precis förbi aortaklaffen (vänster fickklaff). Den fortsätter att förgrena sig runt hjärtart tills det omslutet det helt. Den vänstra kammaren får den största blodtillförseln eftersom den har det största arbetet (pumpa runt blodet i kroppen). Efter att blodet från kransärtererna har passerat genom kapillärerna in i myocardiumet åker det in i kransvenerna. För att återföra blodet går kransvenerna ihop nära högra förmaket och bildar en kanal som kallas sinus coronarius som rinner direkt in i höger förmak.
Nervtillförsel till hjärtat
Hjärtmuskeln är autorytmisk och kan skapa sina egna sammandragningar och avslappningar genom sitt interna ledningssystem (retledningssystemet). Men det finns tillfällen då hjärtat måste slå snabbare för att öka syretillförseln till vissa vävnader. Till exempel, när ett djur tränar så behövs det extra syretillförsel till musklerna. För att hjälpa tillgodose det ökade syrebehovet finns det som en extern motor. Nervtrådarna når in i hjärtat och leder fram till höger förmak, nära området där hjärtmuskelceller (som fungerar som en kontrollcentral för hjärtmuskel systemet ”retledningssystemet”). Vissa nervtrådar stimulerar ökad hjärtfrekvens medan andra kommer att stimulera en minskad hjärtfrekvens. Nerver till hjärtat har ett syfte, men är inte nödvändigt. Transplanterade hjärtan förlorar sina nerver men fortsätter normalt att fungera väl.
Blodomloppet (cirkulationssystemet) - kroppens transportsystem
Det är tack vare blodomloppet som syre, näringsämnen , signalsubstanser och olika hormoner kan föras runt i kroppen via blodet. Blodet cirkulerar i blodkärlen där den tar med sig dessa ämnen. Vid ämnesomsättning bildas avfall och blodet hjälper även till att föra bort dessa avfall.
Blod
Föreställ dig den världen blod lever i. Plasman är vätskan som alla beståndsdelar lever och simmar i. De yttre gränserna av denna värld är väggarna i blodkärlen där blod befinner sig. Erytrocytera (röda blodkroppar) är tåg, plan och bilar som flyttar syre och andra substanser från plats till plats. Leukocyterna (vita blodkroppar) är militär fordonen som är redo för att strida i rätt ögonblick. Trombocyterna (blodplättar) är ambulanserna , de första som svarar på plats för en kärlväggsskada.
Blodets väg genom hjärtat
Jag skrev tidigare om kammare, förmak och klaffar, nu är det dags att följa blodets väg genom hjärtat. Syftet med hjärtat är att få syrefattigt blod från det stora kretsloppet, skicka ut det till lilla kretsloppet ( lungkretsloppet) för att syresättas. Få det nyligen syresatta blodet tillbaka från lungkretsloppet och ta sig till det stora kretsloppet. Varje kammare har sin egen funktion. Tänk blodflödet som en 8a. En ögla representerar det stora kretsloppet och den andra representerar det lilla kretsloppet, och hjärtat är beläget i mitten och pumpar blodet genom båda öglorna.
Vi börjar vår resa genom hjärtat i hålvenan (vena cava), den stora venen som ger syrefattigt blod från det stora kretsloppet till hjärtat. Vena cava går in i det högra förmaket av hjärtat. Det syrefattiga blodet åker från höger förmak genom tricuspidalisklaffen till höger kammare. Under denna tid är pulmonalisklaffen i höger kammare stängd. När höger kammare är fylld med blod stängd tricuspidalisklaffen och pulmonalisklaffen öppnas. Höger kammare kontraheras och det syrefattiga blodet åker ut genom pulmonalisklaffen och kommer ut till lilla kretsloppet via lungartären. Efter att det syrefattiga blodet blivit syresatt i lilla kretsloppet så åker det tillbaka till hjärtat via lungvenen som för blodet till vänster förmak. Mitralisklaffen öppnas och blod från vänster förmak åker till vänsterkammare. När vänster kammare är fylld stängd mitralisklaffen och aortaklaffen öppnas. Vänster kammare kontraheras och det syresatta blodet lämnar vänsterkammare ut till stora kretsloppet via aortan (den största artären i kroppen). När blodet väl är i det stora kretsloppet, åker blodet runt i djurkroppen via artärer som progressivt blir smalare och smalare tills det blir kapillärer. I kapillärerna ger blodet syre i utbyte mot koldioxid och andra avfallmaterial i vävnadsvätskan. Från kapillärer övergår det snart till små vener som progressivt blir större när det syrefattiga blodet är på väg tillbaka till hjärtat. Venerna ansluts tillslut till vena cava och det syrefattiga blodet förs in i höger förmak. Och allt börjar om.
För att vara säker på att blod kommer och lämnar hjärtat på ett ordnat och koordinerat sätt ,måste hjärtat ha rytmiska och koordinerade sammandragningar. Rytmmönstret är enkelt. Även fast båda sidorna pumpar blod till olika områden så gör de det samtidigt: Syrefattigt blod åker in i höger förmak och syresattblod åker in i vänster förmak samtidig; tricuspidalis- och mitralisklaffen öppnas och stängs samtidigt; höger- och vänster kammare kontraheras samtidigt osv. När kamrarna är fyllda så gör trycket från blodet att AV-klaffarna stängs och fickklaffarna öppnas. När trycket i lungartären (höger sida) och aorta (vänster sida) stöter på trycket i höger och vänster kammare så stängs fickklaffarna. I den stunden överstiger trycket i artären trycket i kamrarna så AV klaffarna öppnas och kamrarna fylls igen. För att bevara blodflödet då töms kamrarna medan förmaken fylls och förmaken töms när kamrarna fylls. När klaffarna stängs producerar de ett ljud som man kan höra med stetoskop; hjärtljud.
