Celler

Alla organ i kroppen är uppbyggda av celler. Varje cell är en egen levande enhet och kan föröka sig, sköta sin egen ämnesomsättning och ta emot olika typer av information. Den grundläggande strukturen är densamma för alla celler men det finns vissa skillnader på dem. En del celler är t.ex. specialiserade på att ta emot information medan andra är specialiserade på att flytta på sig.

 

Tillsammans med andra celler bygger cellerna upp vävnader, t.ex. ben- och muskelvävnad. Vävnaderna i sin tur bildar organ, t.ex. njurar, lungor och hjärta. Tillsammans är de olika delarna vad vi kallar för kroppen. Det är tack vare att cellerna fungerar på olika sätt som våra och djurs kroppar blir så komplex som den är.

Celler --> vävnader --> organ = kroppen !!!

De grundläggande strukturerna

Även fast celler kan se ganska olika ut beroende på deras uppgift så finns det vissa likheter hos varje cell. 

Cellmembran

Varje cell omges av ett tunt hölje som heter cellmembran. Cellmembranet består utav två tunna skikt av fosfolipid. (Lipid = samlingsnamn för fetter och fettliknande ämnen). I fettlagret finns det en del proteiner och kolhydrater. Kolhydraterna sticker ofta ut ur cellmembranets yta och fungerar som ett kännetecken för cellen.  Cellmembranet fungerar som ett skydd för cellen och ser till att vattenlösliga ämnen inte förs fritt ut ur cellen. Betyder det att cellmembranet är helt tätt? - Nej , cellmembranet är inte helt tätt. Små partiklar / molekyler skickas in och ut genom membranet. Fettlösliga ämnen passerar igenom direkt. Större ämnen binds ihop till en liten blåsa som i sin tur förs in eller ut genom membranet. 

I cellmembranet finns receptorer (mottagare) för information, de består utav proteiner som kan binda andra ämnen till sig. De ämnen som binds till receptorerna kallas för signalsubstanser, det kan t.ex. vara hormoner. Signalsubstanserna ger information till cellens inre. Informationen kan påverka cellernas funktioner t.ex. ämnesomsättningen.  För att informationen ska överföras på rätt sätt så binds bara signalsubstansen till en sorts receptor. 

Vissa celler är likartade och har samma uppgifter. De kan då fästas i hop med varandra, de blir då till vävnader. Sitter alla celler i hop? - Nej alla celler fästs inte till andra celler, ett exempel är blodkroppar. 

Cytoplasma:

Tar vi oss en titt innanför cellmembranet så finner vi en trögflytande vätska, den så kallade cytoplasman. Den består till största del utav vatten men innehåller även bland annat proteiner, salter och näringsämnen. Vissa proteiner kallas för enzymer och deltar i kemiska reaktioner i cellen t.ex. nedbrytning och uppbyggandet av näringsämnen. Andra proteiner bildar ett nätverk (av trådar) som kallas för cellskelett och fungerar som en stomme i cellen. Detta gör även att cellen kan röra sig och ändra form. Ikke vattenlösliga ämnen bildar som små droppar i cytoplasman. Kollar man i fettceller kan man se fullt med fettdroppar. 

Cytoplasman innehåller en hel del strukturer. Varje struktur har sin egen uppgift och behövs för att cellen ska kunna överleva. Man skulle kunna jämföra dessa strukturer med kroppens organ. I cellen kallas dessa strukturer för organeller. 

De viktigaste organellerna i cellen är: 

• Mitokondrier
• ribosomer
• endoplasmatiska retikel
• golgi apparaten
• lyosomer

Mitokondrie:

Kan man säga är cellens kraftverk. Det är här som energirika kemiska ämnen bildas , med hjälp av de proteiner, kolhydrater och fetter man fått i sig via kosten. ATP är ett av de viktigaste ämnent som bildas. När de energirika ämnena i sin tur bryts ner i kroppens celler frisätts energi. Energin behövs för olika processer. I celler med hög energiförbrukning, t.ex. muskelceller, kan det finnas flera hundra mitokondrier. 

Ribosom:

Ribosomer bygger upp proteiner utav aminosyror. Cellkärnan styr vilka proteiner som ska bildas. 

Endoplasmatiskt retikel:

Är ett nätverk av blåsor och platta rör och fungerar som cellens transportsystem. Rörsystemet har kontakt med cellmembranet och cellkärnan. Ett ämne som bildats i cellen kan med hjälp av detta transportsystem föras ut ur cellen. I en del av rörsystemet (den del som har ribosomer bundet till sig) bildas proteiner. Det kan även bildas fetter i rörsystemet. 

Golgi apparaten:

Här packas och sorteras proteinerna innan transport ut ur cellen. Här kan också delar av kolhydrater kopplat på proteiner. 

Lyosom:

Bryter ner och håller rent. Lyosomer tar hand om gamla celldelar och / eller främmande ämnen som tagit sig in i cellen (t.ex. bakterier). Det som kan återanvändas för ut i cytoplasman igen medan det andra förs ut ur cellen. 

Cellkärna:

Kontrollcentralen i cellen. Det är cellkärnan som styr alla funktioner i cellen. Kärnan innehåller DNA (denoxiribonukleinsyra). Det är arvmassa och delar av den består utav gener. Det är generna som har informationen om hur kroppen ska byggas upp och fungera. DNA liknar trådar och vid delning rullas trådarna ihop till kromosomer. Cellkärnan innehåller dessutom RNA (ribonukleinsyra) och är ansvarig för tillverkning av ribosomer. 

Cellernas metabolism (ämnesomsättning)

Cellerna omges av vävnadsvätska och från den hämtar de upp syre och näringsämnen. Näringsämnena kan t.ex. vara fett, kolhydrater och nedbrutna proteiner. Med hjälp av ett enzym som finns i cytoplasman bryts ämnena ner ytterligare. De nya produkterna (som blir av nedbrytningen) används för att bygga upp nya ämnen som cellen behöver och detta görs med hjälp av andra enzymer. 

Vid ämnesomsättningen (när ämnena bryts ner) bildas energi. Energin används sedan för att bygga upp nya ämnen men kan också användas till att bland annat hålla kroppstemperaturen på rätt nivå. Överskotts energin, dvs den energi som blir över lagras som kemiska ämnen som bildas i mitokondrierna. Sen när kroppen behöver extra energi kan dessa ämnen brytas ner och användas. 

Celldelning

Celldelning görs för att gamla celler ska kunna förnyas men även för att en organism ska kunan växa. Kroppen bildas från en enda cell (den befruktade äggcellen), som sedan delats gång på gång. Hur ofta celler delar sig beror på vad för typ av cell det är. En hudcell delar sig i princip varje dygn medan en nervcell aldrig delar sig. 

Celldelning kan ske på två olika sätt: den vanligaste typen är "mitos", vilket innebär att cellen ger upphov till två nya celler med samma kromosom antal som den ursprungliga cellen. Den andra typen av delning kallas "meios", och det sker endast i könscellerna och det innebär att det efter delning endast innehåller halva antalet kromosomer.